Rondellhunden och Linköpings sökande efter egen identitet

Hejhopp!

Det här är min allra första bloggpost. Annars skriver jag på Debatthuset och ibland på svensk politisk debatt och Dicksonsgatan. Känner att jag måste dra vidare i mitt skrivande. Ska skriva lite senare här om vad som pågår i mitt lilla universum. Just nu så känner jag mig lite trött efter dagens undervisning och beskrivning av innehållsdeklationen till denna webblogg. För att inte tala om det svänginga börshumöret som sätter sitt spår på skrivandet. Fast just nu känns det bra.

Just nu funderar jag på temat "city branding", dvs hur små- och medelstora städer ska utmärka sig eller låta sig uppfattas i den globala byn. Eftersom jag bor i Linköping så har jag ägnat en hel del tankar kring vilken identitet man ska ge denna till synes smått tråkiga high-tech-fokuserade flygstad. Men man ska inte döma boken efter omslaget, även om jag tycker att man faktiskt borde göra det i dessa tider av bokrea. Man orkar ju inte bläddra i alla och ofta så är böckerna inplastade. Whatsoever, ingenting är som den utger sig för att vara.

Nu tycker jag att det viktigaste som staden på sistone har bidragit med till kulturlivet i landet är den numera riksbekanta rondellhunden. Tänka sig att någon kan komma på en sån genialt enkel idé. Våra annars så bidragsstinna och sponsortörstande s k konstnärer anstränger sig så mycket och så åstadkommer de så mycket skräp . Å så kommer rondellhunden och tar landet med storm.

Okej, jag tillägnar min första blogg rondellhunden. Förstår inte varför just en hund ska stjäla mina tankar, nu när så mycket annat pockar på uppmärksamhet. Den hunden kan i all sin anspråklöshet ta upp kampen med Gävlebocken och Dalahästen.