Anrikad Iran hos satrapierna i väst

Hittade ett årgammalt inlägg från svenskan där slagen vid Marathon och Thermopyle betraktas som grunden för den västerländska rasismen och självgodheten.

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_11540938.asp

Läste för några år sen ett litet mästerverk (Kungar, profeter och harlekiner : religionshistoriska uppsatser, 1961) av den store iranforskaren i Uppsala Geo Widengren där han skildrade hur den grekiska segraren Themistokles (eller hans sändebud) måste gå i proskynes (krypande ställning) för överräcka kapitulationsvillkoren till perserkonungen.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Themistokles

Man kan fråga sig om det kanske ändå inte vore på tiden att dagens Xerxes uppbådade en ny här, av babylonier, finicier, egyptier, assyrier och abesinier i leopardskinn, och ger de uppblåsta rasisterna och alla dem vill kärnvapenbomba Iran för "Israels rätt till existens" eller "spridning av västerländsk demokrati och amerikansk livsstil" en rejäl omgång. De västliga rasisterna vidhåller sin grekiska livstil och maktstruktur, med vita pedofila gubbslem i topp, makthungriga feminister som vill förvalta patriarkatet i mitten och sedan slavarna i form av "invandrare" och "muslimer" i botten (som billig arbetskraft eller reserver som på apornas planet) . Inte undra på att de muslimska och arabiska slavarna till det västliga tyranniet (alltså vad som förstås med den amerikanska maktordningen) ansluter sig till den judisk-sionistiska mediekören och varnar högljutt för det iranska hotet och unisont ber sina herrar; rädda oss från perserna.

Vad är det som arabiska nazister och traditionaliser fruktar? Det iranska inflytandet i arabvärlden har enbart inneburit framgångar för frihetkampen. I Libanon blev Hezbollah landets räddande ängel mot judisk ockupation och koloniala angrepp från främst USA och Frankrike. I Palestina har Iran uppmuntrat eller stött kampen mot judisk ockupation av Palestina och i Irak var det de proiranska krafterna som gick i spetsen för opposition mot Saddams tyranni. Iran har alltid stått på rättvisans, frihetens och demokratins sida. Men också kulturens, konstens och sagornas.

Arabiska nazister och salafister varnar för att Iran kommer att återupprätta Cyrus akameniska rike, eller det Sassanidiska och safavidiska riket. Riken som onekligen på sin tid innebar att folket i regionen kom att uppleva en högre form civilisation och medvetande. Den som besöker safavidernas rikshuvudstad Isfahan slåss av häpnad över den prakt och den konst som blommade ut under Shah Abbas tid. Arabiska nazister varnar alltså "araberna" (en etnisk benämning som alltmer förlorar sin betydelse) för att de kommer att förlora ökenmentalitetens bojor och vakna i upp i ett persiskt paradis (eller ferdows som det heter på arabiska).

Samtidigt råder det en stark längtan efter det iranska bland de arabisk-talande massorna. De ser i likhet med icke-arabiska muslimer med glädje, stolthet och hopp på de iranska ansträningarna att hävda landets naturliga och legitima rätt till anrikning av Uran och kärnkraft mot mörkrets makter, i USA, Europa och det s k Israel. Därav den starka reaktionen från arabkonservativt och chauvinistiskt håll. Men mest gallskriker dock sionist-judarna och låtit t o m sitt bidrag till schlagerfestivalen bli en ångestfylld klagosång över det iranska "hotet". Det ska tilläggas att Iran utmålades som ett dödligt hot mot Israel också innan "kärnvapenhotets" fan målades på maktens väggar. Men uppenbarligen väger Israel lika lätt idag som Babylon när den vägdes och mättes av präster och sömntydare på Belshazzars dagar.


http://en.wikipedia.org/wiki/The_writing_on_the_wall

http://www.christscience.us/?/mene.html

http://runeberg.org/strindbg/nyariket/0013.html


Man kan fråga sig om det inte är anrikad Iran, från bl a Xerxes tid, som västmakternas feodalherrar, sionismens "liberala" överstepräster och de arabiska vasallerna mest fruktar.
De framgångsrika erfarenheterna från den islamiska revolutionsexporten (i just de regioner där forniranska ledare kunde rekrytera allierade) och det nationella nyvaknandet i Iran (med bl a lovprisande av zarathustra och det förislamiska persien) visar att dagens Iran slagit in på rätt kurs. Att anrikning av uran i själva verket innebär anrikning av Iran bland såväl hjärtlandsiranierna som i satrapierna.

Författaren Holland anser att det är dagens USA som uppträder som en despotisk Xerxes mot sina motståndare. De anklagelser som USA riktar mot dagens Iran , i form av stöd till "terrorism" och "fredsstörande" aktiviteter i regionen, riktade iranierna mot grekerna. Experterna befarar att USA och dess flotta kommer att råka illa ut i persiska vikens grunda vatten och världsekonomin strypas i hormuzsundet i händelse av en drabbning. Anrikning av Iran och oraklernas oro för anfall mot Persien har också spritt sig bland västmakterna, åtminstone hos dess ledarskikt. Det finns all anledning för Iran att höja insatsen, eller som Ahmadinedjad säger slänga bromsen och växeln och köra med full gas framåt med sin anrikning.

Iran kan inte i all evig tid låta sig leva under anglosaxiskt eller semitiskt terrorhot eller trakasserier via FN:s säkerhetsråd, som omvandlats till ett förtrycksredskap för västmakterna. Alla s k fredsansträningar som sker i arabvärlden med USA- och EU:s stöd saknar värde så länge Iran tvingas fortsätta leva under ständigt rasistiskt hot och terror. USA ska inte komma undan med sin imperialism, EU med sin kolonialism och sionisterna och araberna med sin rasism.

Iran, som ett tankesystem, kultursfär eller mentalt tillsåtnd, har ett moraliskt, historiskt och demorkatiskt ansvar för att rädda världen från medeltid västlig materialism, mörker och träldom.